Mings Nuheter

Nu kommer ”holoportation”

holoportationHär förmedlar vi en demonstration av det som har kommit att kallas för ”holoportation”.

Man behöver inte ha väldigt mycket fantasi för att se de olika tillämpningarna, och effekterna, när denna teknologi slår igenom.

Redan nu är de olika ”komponenterna” i systemet relativt små och hanterbara men de kräver ändå en hel del know-how och speciallösningar.

Men inom 3-5 år så kommer man ganska enkelt att kunna rigga denna typ av ”HoloRoom/HoloDeck” på vilken yta som helst. Då har också de virtuella enheterna man använder (i detta fall HoloLens) blivit väldigt mycket mindre och smidigare.

Alltså mer än hög tid att börja förbereda sin organisation och sitt liv för denna typ av möjligheter.

Mixad verklighet är vår nya verklighet

Meta-2-Development-kitDenna enhet för datorförstärkt och mixad verklighet (som demonstreras i detta TED-talk i feb 2016) är redan imponerande.

Om vi sedan bara följer utvecklingstrenden när det gäller nanoteknologi, 3D-print, datorkraft, sensorer m m så vet vi denna typ av enhet kommer att vara otroligt mycket mer ”datorstark” och lika liten som vanliga glasögon inom 3-5 år.

Då förändras förutsättningarna för hur vi bör utforma skolor, kontor och andra miljöer där vi träffas för att tänka och lära tillsammans.

Dock är organisatoriska strukturer och kulturer inte alls lika snabbfotade och vi kan förutse en väldig krock mellan de som vill använda den nya teknologin och de som söker tryggheten genom att bevara det som varit.

Allt fler mixar av fysiskt och digitalt

spelandebordsdukVi ser allt fler exempel på hur elektronik och datorkraft integreras i olika material.

Här en artikel via forskning.se där man berättar om mixen av textil och digital datorkraft.

Vi på Ming väntar förstås ivrigt på att börja kunna använda allt fler lösningar som är en mix av fysiska och digitala gränssnitt. Då kan vi ytterligare förstärka och kombinera det visuella, audiella och taktila stödet när man tänker tillsammans 8och kommer ihåg vad man har tänkt).

Hur länge är kontoren värda sina kostnader?

Här förmedlar vi en artikel i EntrepreneurHur länge kontor där Mathias Jakobsen (Hyper Island / Think Clearly) berättar om vad de har hittat när de har undersökt ”spänningen” mellan gamla och nya förväntningar och krav på kontoren som ”redskap”.

Vi på Ming uttrycker det som att arbetslivet allt mer befinner sig i en ”mobil multimix” av professioner, processer, kulturer och strukturer där teknologiutvecklingen snabbar på alla flöden (idéer, kapital, varor m m).

Frågan är hur länge de som har investerat tungt i kontor (om än i modernt utförande) anser att kostnaderna är värda det man får av insatsen?

Formen styr alltid funktionen

Dåligt ledarskapJust detta att formen alltid styr funktionen (i praktiken påverkar vad som är möjligt att göra/åstadkomma) är en insikt som verkar vara svårt att komma ihåg.

Och om man har hamnat i dysfunktionella former så odlar och göder man dysfunktionen. Då hjälper det inte att försöka visionära och utbilda fram gott ledarskap.

Däremot kan goda arbetsformer ofta generera ett fungerande ledarskap och medarbetarskap.

Här länkar vi till en debattartikel från en organisationsforskaren Mats Alvesson som berättar just om övertron på ledarträning och underskattning av själva arbetsformerna.

Låt oss komma i en bättre arbetsform!

Tänka, testa och träna nya former av lärmiljöer

lärmiljöerDet är en grannlaga uppgift att försöka utveckla de fysiska miljöerna för lärande när så många gamla vanor och praktiker bokstavligen sitter i väggarna.

Här dock en artikel om en arkitektfirma som strävar efter att kunna skapa bättre lärmiljöer i äldre skolbyggnader genom att utmana rummens funktioner och former.

Då gäller det bara att få med sig lärarna. Om en majoritet av en lärargruppen fortfarande känner sig tryggare i det pedagogiska konceptet ”sitta, titta, prata” så lär nämligen de nya formerna i miljöerna mest kännas som ett hinder än en tillgång.

På Ming tror vi därför på att snabbt och smidigt kunna bygga upp prototyper av miljöer och inredningar där man först tänker, testar och tränar på att dra nytta av mer tankeförstärkande rum
Vårt koncept Flowroom (se filmklipp här via Mings YouTube-kanal) är ett exempel på en modulsystem av enkla byggstenar som man kan använda i denna typ av rumsliga prototypprocesser.
Sedan låter man de bästa lösningarna man har kommit fram till via ”praktiskt arbete” bli ledande när man utformar och bygger de mer permanenta lokalerna.

Arbetsplatser i en mobil multimix

Perception

Thomas de Ming fick frågan av en större fastighetsaktör hur han ser på funktion, arbetsformer och attraktivitet hos dagens och framtidens arbetsplatser.

Frågan är berättigad om man vill och behöver tänka bortom dagens utformning av arbetsplatser och de modeflugor som sprider sig mellan organisationerna  (där nog ABW – activity based workspace – är den som modeflugar mest just nu).

Så, vad är du de fysiska arbetsplatserna funktion när allt mer arbete blir mobilt och virtuellt?
Hur kan man integrera olika perspektiv i samma funktion?

Så här svarade Thomas på frågan.

Arbetsplatsernas funktion

Jag hävdar att den enskilt starkaste faktorn för att verksamheter ska kunna göra saker snabbare, bättre och billigare är att veta hur man bäst organiserar och förstärker den samlade tankeförmågan. Tankeförmågan styr nämligen alla andra förmågor som dagligen behöver bli lite bättre i alla verksamheter – den samlade förmågan att kunna utveckla, producera, leverera, serva och underhålla sina koncept, tjänster, hjälpmedel och flöden. Dessutom behöver man i den samlade tankeförmågan inkludera alla de olika organisationer, funktioner och professioner som samspelar i och kring verksamheten.

Arbetsplatsernas mest kritiska funktion blir då att kunna organisera och förstärka den samlade tankeförmågan i en mobil multimix av individer, grupper och organisationer.

Arbetsformer på plats

Förutom att olika individer föredrar olika miljöer, metoder och hjälpmedel för att genomföra olika typer av uppgifter (variationen finns även inom varje individ beroende på uppgift, dagsform och sammanhang) så är det kritiskt att de som ska åstadkomma saker tillsammans kan se och samlas kring det man tänker på. Man behöver dessutom kunna uppfatta helheten i sina olika värdeflöden samtidigt som man får hjälp att komma i ett mentalt tillstånd av flow.

Jag kallar denna arbetsplats för ett ”Flow Office” där man kan förstärka den samlade tankeförmågan genom att alla inblandade får tillgång till olika tagbara tankeredskap och tankeledande miljöer som gör det lättare för dem att tänka tillsammans och komma ihåg vad man har tänkt. Den stora variationen som finns mellan olika personer, professioner och processer kan då bli till en värdefull tillgång istället för ett försvårande hinder.

För att kunna åstadkomma dessa Flow Offices så handlar det mindre om exklusiva och stajlade miljöer och mer om att kunna  ”hacka” fysiska miljöer, föremål och beteenden (kreativt använda det man redan har på nya sätt) och sedan smidigt kombinera olika typer av byggstenar till sinnrika lösningar som passar in i olika situationer och sammanhang.

Arbetsplatsernas attraktivitet

I den alltmer komplexa och snabbrörliga omvärld som alla verksamheter behöver kunna agera i så handlar det allt mindre om att kunna anställa rätt medarbetare och allt mer om att för olika avgränsade uppgifter, och med kort varsel, kunna engagera och gruppera rätt sammansättning av individer från många olika organisationer, funktioner och expertiser.

Alltså får arbetsplatserna mer rollen av vattenhål, utsiktsplatser, fyrtorn och köksöar för gemensam tanke-tillredningar än som det är idag då många satsar på att erbjuda sittplatser, mötesrum, designsoffor och glasartade skrivytor.

De som tillhandahåller platser där individer och olika intressegemenskaper kan blir sitt bästa jag när de tänker, lär och samspelar har lättast att attrahera rätt sammansättning av individer just när de behöver dem.

Fler och fler hybridformer för utbildning och kompetensutveckling

Harvard MOOC

Här kan du läsa en artikel i Boston Globe om Harvards satsning på öppna kurser via webben (MOOC, Massive Open Online Courses).

Som vanligt är INTE detta ISTÄLLET FÖR olika pedagogiska former där lärare och elever träffas i samma rum utan det handlar om att tillföra YTTERLIGARE EN DEL i de nya hybridformer för utbildning och kompetensutveckling som växer fram.

Uppenbart är att de som tänker sig att utbildning fortfarande kommer att vara att elever sitter i ett rum och lyssnar till någon som pratar till bilder som visas på en vägg (alternativt ritar på samma vägg) får säkerligen söka sig till andra sammanhang för att tjäna sitt levebröd.

Tekniken driver på vad som är möjligt och massor av människor världen över utformar olika praktiska lösningar som gör kunskap tillgänglig över allt och när som helst i former där olika individer kan tillägna sig samma typ av kunskaper på helt olika sätt.

VÅRA OVANOR TROGNA GÖR VI INTE SOM VI VILL

Varför upplever så många en vardag där tiden inte räcker till?

Hur kommer det sig att ambitiösa planer oftast förvandlas till vild improvisation när goda intentioner möter en hård verklighet?

När ska man egentligen få en chans att göra sig själv rättvisa och äntligen uppnå det man verkligen vill utan att behöva offra både hälsa, tillförsikt och sinnesro?

Svaren på frågorna ovan varierar förstås beroende på sammanhang men en återkommande komponent i alla frågeställningarna är hur våra tankar och beteenden styrs av vanor. Vanor är väldigt starkt inpräglade mönster i vår organism som troligen finns till för att hjälpa oss att spara energi när vi tänker och gör saker som är vanligen återkommande.

Vanor kan vara lätta att skaffa sig men är ofta väldigt svåra att ändra på.

Vanorna blir på så sätt väldigt styrande för allt vi tänker och gör. Vad vi uppmärksammar i olika situationer påverkas av våra vanor. Samma sak gäller för hur vi känslomässigt reagerar på olika saker som händer och för hur vi rör våra kroppar.

Människor som lever och/eller jobbar tillsammans i grupp utvecklar också gruppvanor.

Gemensamma rutiner och ritualer ger gruppmedlemmarna trygghet och underlättar de sociala kontakterna. Rummen och redskapen, t ex inredning och tekniska hjälpmedel i en kontorsmiljö, utformas för att stötta både rutiner och ritualer och snabbt rotar sig gruppvanorna allt hårdare i den kultur som finns på en arbetsplats.

Eftersom alla fyra R:n (rutiner, ritualer, rum, redskap) är så tätt sammanlänkande så är det väldigt svårt att ändra på vanorna man har utvecklat. Om det exempelvis står ett stort bord med stolar i ett rum så är det svårt att gå från vanan att sitta ner på alla möten till att stå eller vara i rörelse när man tänker tillsammans. Om man har för vana att använda Outlook som redskap för kommunikation och koordinering så är det svårt att gå från vanan med tidsförbrukande mail och möten till att samspela mycket smidigare med varandra utan inbyggd tidsfördröjning i arbetsformerna.

Därför börjar nu vanornas inbyggda tröghet bli ett allvarligt problem på de flesta av våra arbetsplatser.I spåren av teknikutveckling och global konkurrens ökar kraven på att allting ska gå snabbare och bli billigare, parallellt så förväntas man också höja kvalitén på det man åstadkommer och bli allt flexiblare i hur och när man åstadkommer saker. Plötsligt förvandlas fungerande vanor till dysfunktionella ovanor.
De rutiner och ritualer som tidigare fungerade som ett stabilt stöd blir nu till ett rejält hinder. Många medarbetare upplever att de aldrig har tillräckligt med tid, ständigt tvingas improvisera och lever med en gnagande känsla av att aldrig riktigt räcka till. Våra ovanor trogna gör vi inte som vi vill.

För att kunna skapa en drägligare arbetsmiljö, och därmed kunna uppnå en högre uthållig produktivitet, så handlar det alltså mycket om att kunna byta ut sina gamla ovanor till nya bättre vanor som ger ett starkare stöd i de nya förutsättningar som gäller.

För att kunna utveckla nya vanor så har man stor nytta av att först observera de 4 R:n (rutinerna, ritualerna, rummen och redskapen) för att upptäcka vad man behöver ändra på i syfte att ge en ännu bättre grogrund för de nya vanorna man vill odla. Man försöker sedan formulera vilka nya vanor man vill förstärka och sedan gör man små, men avgörande, förändringar i rummen och redskapen för att lättare kunna lämna de gamla rutinerna och ritualerna och ta till sig de nya.

Man behöver förstås vara medveten om att vi människor först försöker ta med oss våra befintliga rutiner och ritualer in i de nya rummen och redskapen (förklarar t ex varför vi har svårt att få öppna kontorslandskap att fungera eftersom många försöker jobba på samma sätt som man gjorde när man satt i egna rum). Men när det bokstavligen med stöd av rum och redskap blir lättare att tänka och göra på ett nytt sätt än på det gamla, så växer snart nya rutiner och ritualer fram.

Man behöver alltså inte sitta fast i sina ovanor.
Man kan odla nya vanor med hjälp av de 4 R:n – rutinerna, ritualerna, rummen och redskapen.