BEREDSKAP ÄR ATT KUNNA SE OVÄNTADE KOPPLINGAR MELLAN SAKER OCH FÖRETEELSER

Att kunna ha en beredskap för snabb anpassning bygger mycket på förmågan att kunna se kopplingar mellan olika företeelser i tillvaron som inte alls verkar ha med varandra att göra.

Kan du exempelvis se kopplingen mellan svenskt järnvägsunderhåll och storleken på skolklasser?
Att exempelvis kunna uppfatta kopplingen mellan mobiler (teknologisk utveckling), Facebook (nya sociala strukturer) och ökad privat byteshandel via förmedlare (förändrade värdeflöden) är förstås inte så svårt att göra … NU.

Men att kunna se denna typ av kopplingar innan det har blivit verklighet, d v s när teknologi, kommunikationsformer och affärsmodeller fortfarande är under utveckling, är mycket svårare.Detta innebär att de flesta organisationer, grupper och individer är fullt upptagna med att arrangera sin tillvaro för att kunna fungera i det som finns just nu. Samtidigt har de förtvivlat svårt att ha en fungerande beredskap för snabba förändringar. Många ramlar också i fällan att försöka återställa omvärlden så att man kan fortsätta som man gjorde förut. Man tänker att det var bättre förr och om man bara gör som man gjorde tidigare så blir det bra igen.

När sedan de nya kopplingarna till slut har blivit uppenbara (och oåterkalleliga) så startar en närmast hysterisk kapplöpning i alla organisationer för att hinna anpassa sig till de nya förutsättningarna, och helst göra det lite snabbare än konkurrenterna (eller konkurrerande verksamheter inom offentlig förvaltning).

Effekten för människorna som är verksamma i dessa organisationer och institutioner blir en väldigt ryckig tillvaro, dyra lösningar på fel problem och en känsla av att aldrig ha kontroll.

Medicinen för att motverka dessa ständiga människoförtärande kapplöpningar är dock INTE att försöka samla in ännu mer information av vad som sker just nu med förhoppning om att bättre kunna förutse vad som händer i framtiden. Hur man tolkar denna information är nämligen helt avgörande av vad man faktiskt kan uppfatta.

Många är de exempel på stora företag och institutioner som har haft tillgång till massor av information utan att därmed kunna bygga upp en beredskap för att hantera de snabba förändringar som kom. Individerna som gör dessa analyser är helt enkelt fångar i sin egen verklighetsbild och klarar inte av att se verkligheten utifrån andra referensramar än vad de redan har.

Betydligt mer vägvinnande är däremot att göra det till en vana att ofta söka kopplingar mellan saker som inte alls verkar ha med varandra att göra.

Detta får gärna ske på ett lekfullt sätt för att vi lättare ska kunna sänka våra “associationsbarriärer”, d v s det som hindrar oss att se nya mönster och kopplingar p g a att vi inte kan göra associationer utanför de kategoriseringar vi redan har gjort. Exempelvis kan det vara svårt att tänka att en stol inte bara behöver kategoriseras som en möbel eller inredningsdetalj, den också kan också vara en leksak eller något man förvarar saker på (barn är ofta bra på att skifta snabbt mellan olika kategoriseringar eftersom de ännu inte har så mycket erfarenhet som låser dem att göra snabba och rigida kategoriseringar av det som de möter).

Så, vill vi bygga upp en bättre beredskapsförmåga att hantera snabba förändringar så är det en bra vana att leta efter oväntade kopplingar mellan saker, företeelser och händelser som inte verkar att ha med varandra att göra.

Ett exempel på “oväntad” koppling i förhand (och desto tydligare i efterhand):

När underhållet av järnvägsnätet är eftersatt och mängden aktörer ökar som vill driva tågverksamhet så blir det trångt om tider på rälsen. Det betyder att olika intressen får konkurrera om “rälstid”. Exempelvis så blir det konkurrens mellan fjärrtrafik och lokala pendeltåg om samma rälsutrymme.

När den lokala trafiken blir utkonkurrerad av fjärrtrafiken så blir det mindre attraktivt att bo i närheten av de pendelstationer som får mycket sämre turtäthet med lokaltåget (om inte tåget helt ersätts med buss). Huspriser sjunker och familjer lämnar orten. Därför blir elevunderlaget lägre och skolklasserna minskar i den lokala skolan. Samtidigt kan anhoppningen av elever i skolor som ligger mer centralt bli så stor att klasserna blir överfulla.

I det ena fallet skriver media att orten avfolkas. I det  andra fallet kommer larmartiklar om överfulla skolor och dålig beredskap hos den kommunala planeringen. Järnvägsunderhållet påverkar alltså inte bara tågresenärerna, det påverkar skolornas elevunderlag.
 

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *