MINNESSTÖD FÖR FLERA TYPER AV MINNEN

Egentligen borde det vara självklart att man utgår från hur våra minnen faktiskt fungerar när man utformar dokumentationen till sina utbildningar, möten och arbetsuppgifter. Tyvärr är det istället ofta gamla traditioner som styr innehåll och form för dokumentationen och den blir både tungrodd, dyr och snabbt inaktuell.

Hur bör man göra istället?

Vi föreslår att du utgår från människans olika typer av minnesfunktioner och anpassar din dokumentation utifrån dessa.

Semantiska minnet
(vad saker heter/är och betydelsen av olika begrepp/uttryck
Denna minnesfunktion stödjer du bäst genom att kombinera flera olika uttrycksmedel (text, visuella symboler, foton, filmer och föremål) för att på det sättet stimulera flera sinnen och låta deltagarna närma sig samma sak från flera olika perspektiv.

Episodiska minnet
(vad som har hänt och ”motorn” för vår fantasi)
Hjärnan har en stor kapacitet att sortera information i form av situationer som man skulle kunna beskriva som en kombination av personer, platser och händelser. Därför främjas det episodiska minnet av starka berättelser och att du bygger upp din dokumentation längs en tidslinje där man kan följa skeendet i en rad situationer.

Procedurminnet
(hur man gör saker, både fysiskt och mentalt)
Vi lär oss lättast att cykla genom att faktiskt cykla. Därför ger du mer näring åt procedurminnet genom att låta deltagarna själva skapa sin egen dokumentation. Dessutom bör fokus ligga på hur man gör saker. Bondepraktikan, som egentligen heter ”Minnesbot för lantmän”, är en bra förebild. I Bondepraktiken har bönder genom tiderna dokumenterat vad man ska uppmärksamma och hur man bör gör saker i praktiken för att lyckas som jordbrukare och djuruppfödare.

Arbetsminnet
(hålla information i medvetandet just när man bearbetar den)
Vi har egentligen inga begränsningar när det gäller kapaciteten på långtidsminnet som kan sägas bestå av just minnesfunktionerna för semantik, episod och procedur. Däremot har vi en flaskhals i det som kallas arbetsminnet. Denna minnesfunktion fungerar som en slags ”ankomsthall” för all information vi tar emot.

När vi läser en text så behöver vi bl a komma ihåg hur meningen startade när vi närmar oss slutet av meningen för att det ska bli någon mening med meningen (och inte bara en massa lösryckta ord).

För att avlasta arbetsminnet så är det därför bra att ha fysiska och visuella gruppminnen framme hela tiden där ni tänker tillsammans i rummet.

Då kan deltagarna repetera nödvändig information när de själva behöver och hela gruppen kan enklare dela sina minnen med varandra.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *